jag har bara gråtit över att jag saknar dej,
nu för ängslan, oron och förtvivlan.


jag struntar i om det är folk som läser min blogg, och tycker jag gnäller.
kanske kan vara bra att säga det.
jag andvänder den som en öppen dagbok,
men jag skriver inte för att föröska slå något statestik rekord, just därför får jag gnälla i min blogg hur mycket jag vill
utan att behöva oroa mej för vad folk ska tycka